fredag 29 juni 2007

Eftermiddagskaffekonservativ

Dagens ämne i SN är kd, ett parti som jag alltid har haft lite av en soft spot för. Jag gillar ingångarna som värdekonservativa tar i många diskussioner, det vill säga att man börjar i en etisk/moralisk ände. Även om jag kanske inte alltid delar slutsatserna så blir diskussionerna och debatten närmre människan, vilket är bra.
Det går ju inget vidare för kd och jag har ärligt talat förvånats över både det och det interna missnöjet med Hägglund, som jag tycker har gjort bra ifrån sig. Men så är jag heller inte kristdemokrat.
Det där uttrycket "latteliberal" som en gång hamnade på John Kerrys minuskonto kan nog i viss mån överföras till kd:s problem och vad som skulle kunna var en lösning. Inte att kd generellt uppfattas som sådana, men jag kan nog tänka mig att det finns ett visst internt muttrande över att partitoppen är eh, "Latteliberal wannabees".
En sådan kritik har faktiskt viss substans. Hägglund är en hyvens kille och kd gillar alliansen. Sedan valsegern har kd stundtals haft svårt att markera och inta egna revir, trots att de potentiella landvinningarna ligger där och väntar.
För i en tid där centern klivit framåt i storstäderna och ibland till och med behängs med prefixet stureplan är det rätt uppenbart att tillräckligt många högerpartier slåss om latten. Kd borde kliva rakt in och göra anspråk på för- och eftermiddagskaffet.
Anyways. Citat ur ledaren nedan, hela texten här

Vårdnadsbidraget må vara impopulärt både bland allianspartierna och hos vänsterblocket, men det har sannolikt betydligt större stöd i folklagren än idéerna om kvoterad föräldraledighet. Allianserna fördrar vårdnadsbidraget som valfrihetsreform betraktad och i kombination med jämställdhetspolitiska insatser. Här har kd emellertid gjort ett kommunikativt misstag när de anslutit sig till övriga allianspartiers argumentation istället för att framhärda i sin egen. Det faktum att genomförandet dröjer ligger såklart kd i fatet, men Hägglund borde heller inte nöja sig med att haka på alliansvännernas valfrihetsförsvar – han vet ju att det är halvhjärtat. I stället ska han tala om kd:s övertygelser och berätta att partiet värderar familjen högt. Det är inte förbjudet.


Och apropå föräldraförsäkringsfrågor så har DN en intressant text idag som pekar på att viljan att välja är stark. Allt handlar inte om pengar som man brukar säga...

4 kommentarer:

Miss Welby sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Grue sa...

Hade du lästr Ingerös text? Hursomhelst har han många beröringspunkter med din text.

Värdekonservatismen är dessvärre inte representerad i riksdan trots brett folkligt stöd. Endast Sd försvarar den i dagsläget. Göran Hägg talade träffande om att vi har fått "fyra folkpartier" i morgon-TV:s soffa med Abrahamsson och Malm i veckan.

Kd borde förstås plädera för sänkt abortgräns. Det är trots allt uppåt 20 % av befolkningen som tycker så. Dom har inget att vinna på den här urvattningen. Man viker sig för liberala Sthlmsmedia - man är (helt i onödan) rädd för kritik. Folk bryr sig inte så mycket om media som många tror, så jag tror det bara är korkat.

Sanna Rayman sa...

Hej Grue!
Jo, jag har läst Ingerös text och den var ur min synvinkel klockren, rakt igenom. Noterade häromdagen att den missförståtts något, vilket han försökte reda ut i ytterligare en lika god analys.
Nu tror jag i och för sig inte att just abortfrågan är särskilt stor i folklagren. Om dagens nyhet om "anti-abortparti" blir verklighet lär vi väl få veta hur det är med den saken. Jag betvivlar att det blir mycket framgång för ett sådant parti.

Vad gäller Sd och värdekonservatismen så håller jag med dig om att det finns sådan inom Sd, men jag upplever den som ganska "omedveten". Det vill säga mer av reflexmässig "bättre förr-konservatism" än ideologiskt genomtänkt sådan.

Grue sa...

Visst är det så att Sd:s konservatism är rätt omedveten. Men jag tror egentligen mer på såna rörelser som kör med gräsrötterna och känslan först och ideologin sen än tvärtom à la dom överteoretiserande -68:orna. Hursomhelst skulle det va bra och intressant om Sd utvecklade sin konservatism en smula. Funebo har en del intressanta tankar i ämnet emellanåt, synd att han lämnat partiet och att det blivit som det blivit.

Dessvärre förknippas konservatism fortfarande för mycket med kyrka, anti-homolagstiftning, etc. Det är inte kärnan i konservatismen som snarare är värnandet av civilsamhället, betoningen av identitetsfrågor (nåt man har gemensamt med multikultisarna, om man än går isär i så många andra frågor), betoningen av att förändring måste ske med varsamhet, etc. Konservatism har för länge varit ett skällsord i Sverige och det måste förändras.

En utmärkt ingång i ämnet och en serie som jag uppfattar som rätt konservativ faktiskt är Fredrik Lindströms Världens Modernaste Land. Den kritiserar mycket av det moderna projektet från en konservativ utgångspunkt, utan att vara homofientlig och kungakramande, etc.