måndag 25 juni 2007

En plats för pappa staten

Inte särskilt upplyftande statistik ger vid handen att tonårsaborterna i Sverige ökar kraftigt och att vi dessutom ligger i topp vad gäller Nordens aborttal. Det är siffror som kommer ge abortmotståndarna i landet vatten på sin kvarn, tyvärr.
I och för sig har jag aldrig blivit särdeles orolig när det av och till mullrar från dessa läger. Den svenska antiabortrörelsen är förhållandevis liten och svag jämfört med det breda och folkliga konsensus som jag tror finns kring den liberala abortlagstiftning vi har. Men, vatten på kvarnarna utgör de här siffrorna icke desto mindre. Och framför allt är det en utveckling som bör stävjas.
Det berättas också i DN om att sexualkunskapsundervisningen i skolorna kunde varit bättre. Det kunde den säkert. Men å andra sidan känner jag rätt väl igen tonen hos de ungdomar som intervjuas. Ungefär så där låter väl alla kids i den åldern när de självsäkert avfärdar sexualkunskapslektionen som "helt meningslös". I alla fall hade vi ungefär samma bedömningar för femton år sedan vill jag minnas. I den åldern inte vill erkänna en verklighetsbeskrivning som säger att man är ung, oerfaren och förvirrad. Alltså pratar man gärna högt om hur oerhört töntig och "basic" lektionen var i jämförelse med ens egen, ehrm, gedigna efarenhet...
Inte heller blir jag särdeles förskräckt när det visar sig par 17-18-åringar inte har full koll på cykler och ägglossningar. För mig - och jag misstänker att fler har ungefär samma förhållningssätt - fungerar det så här.

1) Du har inte mens.
2) Du får mens och blir lika förvånad och irriterad - varje gång. (Inträffar inte punkt två inom rimlig tid får man börja fundera.)


Jag tror helt enkelt inte att vi kan skylla det faktum att svenska ungdomar är sämst på kondom bara på bristande undervisning. Det här med kondomens allvar går i någon sorts ganska naturliga trendvågor. Periodvis är kondomobligatoriet självklart och periodvis är attityden slappare och mer riskvillig. De senare perioderna skapar otrevligheter, fler aborter och mer klamydia och då är det dags att påminna om riskerna. När det gäller vissa saker har vi människor kort minne. Att förknippa sex med fara vill vi helst inte, alltså suddar vi gärna ut den biten om inte någon påminner oss.
Här kommer pappa staten in. Jösses vad ovant det här känns! Det är inte ofta jag ropar efter att pappa staten ska kampanja ut olika välmenta budskap till mig, ens i beskyddande syfte. Jag betackar mig råd kring antal brödskivor om dagen och andra tips. Men det här är precis ett sådant tillfälle där jag menar att mina skattepengar får lov att banka in lite extra vett i befolkningen. Kampanjer om kondomens välsignelse, gärna jämte lite gratisutdelningar här och var är till hjälp.
Jag kommer i och för sig ihåg att jag tyckte att det var superlöjligt att få en kondom i näven vid varje ungdomsbetonat event. Men å andra sidan tog jag emot den...

1 kommentar:

pina sa...

Jag tycker det ar valdigt intressant detta som Unicef kommit fram till; att svenska ungdomar ar samst pa att anvanda kondom. Jag undrar vilken plats Italien kommer pa i den listan, har blir du namligen nastan lite utbuad om du vill anvanda skydd. Och inte pga av religiosa skal som man skulle kunna tro, nix, det ar den gamla vanliga "ata kola med pappret pa"-mentaliteten som spokar.

Hursomhelst, nu var ju inte detta argumentet i denna blogg. Haller med Sanna om att i vissa fall bor faktiskt staten ta storre ansvar, sarskilt nar befolkningen sa uppenbart saknar omdome.