torsdag 20 december 2007

Dagens

Skriver idag om Andreas Lundstedt och saker omkring detta.

"Det är modigt, men det borde inte behöva vara det. För faktum är att många av de 4000 hiv-positiva i Sverige liksom Andreas Lundstedt lever ett normalt liv. De jobbar, gör karriär, dejtar, bildar familj, klipper gräs och går på krogen. Och så bär de på en hemlighet.
För dessa 4000 personer är det viktigt att det nu finns någon i det offentliga rummet som ”ger hiv ett ansikte”. Därtill ett friskt och levande sådant.
Samhället behöver ändra sin syn på hiv-positiva. Rädslan inför att stigmatiseras av omvärlden är det som gör ärligheten omöjlig för många. När det innebär en stor social risk att berätta på jobbet är det bättre att avstå och vara tyst. För få förstår. Lundstedts val att berätta innebär också att hiv sätts i rampljuset vid ett avgörande tillfälle.
– Det är dags för en statlig skrämselkampanj igen, säger artisten Lars-Åke Babsan Wilhelmsson i Expressen.
Jo. Det verkar vara dags. Antalet smittade ökar och liknar nu de siffror vi hade på 80-talet. Alltför många förtränger de risker som finns. Förhoppningsvis påminner Lundstedts steg de oförsiktiga.
Rådande trend betyder också att RFSU:s hållning till smittskyddslagen framstår som extra otidsenlig. (...)
Lena Lennerhed och RFSU menar att ”Smittskyddslagen lägger hela ansvaret på den smittade” samt att ”alla människor måste ta ansvar för att inte utsätta sig eller andra för risker”.
Nej. Den smittade har faktiskt större ansvar. Men den försvårande omständighet som stigmatiseringen innebär måste bort – då blir det också lättare för hiv-positiva att ta detta ansvar och berätta."

Inga kommentarer: