torsdag 10 januari 2008

En liten guldklimp straight outta Knäppsverige

Nä.
Jösses.
Näää.
Alltså.
Läs det här.
Eller, än värre, lyssna här.

Vad har vi?
- Jo, ett nyhetsinslag på P3, kanalen som har i uppdrag av staten att paja ungdomen.

Vad ligger till grund för detta?
- En högst vetenskaplig undersökning om hur SKTF:s socialsekreterarmedlemmar upplever att tingens ordning har förändrats sedan allas våra liv började suga och a-kassereglerna förändrades. SKTF:s ordförande Eva Nordmark berättar om saken i P3 och jag har aldrig så tydligt - via radio - kunnat avgöra att ett huvud ligger på sned.
Socialsekreterarna upplever alltså bland annat att de har mer jobb och att de dessutom har detta med - så himla läskigt! - nya klienter. (De gamla har väl fått jobb). Det är psykiskt påfrestande för socialsekreterarna att göra "tuffa bedömningar" av de nya klienterna, eftersom dessa "mår väldigt dåligt därför att de aldrig tidigare har varit inne i de här systemen".
Jättejobbigt alltså. Alla mår dåligt och har det tufft. Socialsekreterarna som inte vill säga nej. Och klienterna som är helt nya på det här med socialbidrag och dessutom tjuriga för att de inte får stämpla mer.

Varför är inslaget på P3?
- Jo, i slutet säger SKTF:s ordförande att det är - get this! - särskilt jobbigt när de bidragssökande är unga eftersom de är en grupp som "kan ha svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden".

Say what now?! Arbetslösheten har sjunkit rekordartat i ett år nu. För alla som vill finns vägar till jobb. Åtminstone långt fler och mer framkomliga vägar än för, säg tre-fyra år sedan.
I ett sådant arbetsmarknadsläge är det faktiskt rätt magstarkt att säga att unga människor har svårt att "komma tillbaka" på arbetsmarknaden.
Förlåt. Men vad menar SKTF:s ordförande Eva Nordmark med unga? Själv tänker jag att en ungdom som nyligen drabbats av katastrofen att bli av med a-kassan kanske inte hunnit vara så särskilt etablerad på arbetsmarknaden i första taget. Jag tänker att det kanske inte handlar så mycket om att "komma tillbaka" som att överhuvudtaget kliva in.
Och att man då måste våga göra det - i stället för att stega in på Soc när de "bara 300" dagarna tagit slut på grund av den där jävla regeringen. Nu är, som sagt, ett utmärkt tillfälle med tanke på arbetsmarknadsläget.
Om inte annat kan väl ni unga, nya soc-klienter tänka på hur psykologiskt påfrestande och smärtsamt det är för socialsekreterarna att behöva säga nej till er.
Have a heart, schysstarå! Ta ett jobb!
Dessutom. Kolla på den här bilden från SKTF:s rapport.















Hur stämmer den med vad Nordmark säger egentligen? I mina ögon ser det ut som om fler säger "nej" eller "vet ej" på större delen av de påståenden som hon gör gällande.
Fast det är klart. Hon kanske höftar lite. Det handlar ju till syvende och sist bara om upplevelser. Och Nordmark kanske upplever att en del av dem som säger "nej" svarat fel.
Suck. Det enda man kan göra är att hoppas att den här trenden håller i sig.

Inga kommentarer: