söndag 20 januari 2008

On a related note

Till mitt förra inlägg bör också läggas en kommentar till en annan, men relaterad debatt, nämligen den som rasar om tidskriften Mana.
Detta är knappast en publikation jag inväntar nya nummer av, men självfallet ska även denna tidskrift ha sin yttrandefrihet intakt om den inte överträder lagen, vilket den sannolikt inte gör med tanke på hur oerhört ovanligt det är med fällanden rörande hets och antisemitism.

Dock är det lite snett att i sammanhanget anföra ett eventuellt uteblivet kulturstöd som ett angreppyttrandefriheten.

Din rätt att fritt uttrycka dig ska inte sammanblandas med rätten att få statligt stöd för att du gör det.
Denna springande punkt missar emellertid debattörerna på vänsterkanten. Men så är de, som jag konstaterat förut inte yttrandefrihetens främsta förkämpar, direkt.

"Ärligt talat. Jag har träffat många, många på vänsterkanten som förhåller sig positiva till diverse små hack i yttrandefriheten. Bland gängse liberaler är däremot motståndet stort - även mot redan befintliga inskränkningar som exempelvis lagen om hets mot folkgrupp, en lag som vänsterdebattörer älskar att kela med och argumentera för. Och vad är det för argument som då brukar bjudas?
Välviljans, naturligtvis.
Om det finns ett syfte som till synes är gott, då flockas den principlösa vänstern gärna kring krav på inskränkt yttrandefrihet, utan att för en sekund tänka tanken att samma välviljans retorik naturligtvis kan sippra uppåt och nästa dag användas av makten och härligheten.
(---)
Nej, du Esbati. Det är inte liberalerna som trampat upp den här stigen.
Kampen för yttrandefrihet har aldrig varit vänsterns starkaste gren. Tvärtom har vänstern ofta hejat på eller krävt de inskränkningar som redan finns, medan liberaler varnat för riskerna med att börja nagga."

1 kommentar:

Grue sa...

Bra skrivet. Vänsterns "försvar för yttrandefriheten" är otroligt hycklande. Gentemot oss sverigedemokrater är vänstern alltid dom värsta - både vänsterpartiet och sossarna (en som jag dock vill framhålla som ett undantag är Birger Schlaug som alltid förespråkat att man ska spela "fair"). Liberalerna har i så fall varit mycket bättre.

Att vänstern har mage att ta upp detta som en inskränkning i yttrandefriheten samtidigt som dom ligger bakom det mesta av den orättvisa behandlingen av sd - med allt ifrån avskedanden, fackuteslutningar och tidningscensur till rent röstfusk står mig upp i halsen. Motbjudande.