tisdag 25 mars 2008

Prata public service

Skrev häromdagen en kortis om Eva Hamiltons datorlicens. Detta genererade ett svar från SVT:s strategichef, Jan Petersson, så honom pennfajtas jag med idag. Jag gillar hur hans text liksom egentligen inte rymmer någon argumentation - annat än att han slänger in ordet "solidarisk". Som om solidariteten är något man kan avkräva medborgarna i evinnerlig tid, oavsett hur mycket förutsättningar och utbud förändras. Så här låter det:

"Allt fler tittar på TV via webben. 65 procent av hushållen är uppkopplade. De blir bara fler. SVT Play slår rekord. Den är den i populäraste tjänsten på nätet när det gäller att ta del av tv-program. Nästa steg blir att sända ”live”, det vill säga att erbjuda en hel SVT-kanal via internet. Men det finns en rad problem - teknik, rättighetsklarering och ekonomi - som innebär att det inte går att nu ge besked när SVT kan distribuera via internet. Det ligger säkerligen några år framåt i tiden. Det krävs teknisk kapacitet för att ett stort antal användare ska kunna koppla upp sig. Det krävs uppgörelser med rättighetsorganisationerna. Det krävs en rimlig kostnadsnivå och omprioriteringar i budgeten. SVT arbetar nu med dessa frågor.
Enligt de regler som riksdagen fattat beslut om så är alla som har utrustning som kan ta emot tv-kanaler i direktsändningar skyldiga att betala tv-avgift. Det kan till exempel vara en dator med tv-kort. Man betalar bara en avgift per hushåll, oavsett hur många mottagare man har. Har man redan en tv och betalar tv-avgift betalar man alltså inte extra för en dator med tv-kort.
Skillnaden i framtiden skulle alltså bli att de som endast har en dator skulle ges möjlighet att se SVT:s kanaler via internet – även utan tv-kort. Därmed skulle man bli avgiftsskyldig om det är ens enda mottagare. Det är en del av tanken med solidarisk finansiering via tv-avgiften, som Sveriges riksdag ställt sig bakom.
Jan Petersson
strategichef, SVT

Svar:
Jag har inget emot att Public Service finansieras solidariskt. Däremot skulle jag föredra om SVT fokuserade mindre på utbudets kvantitet och mer på kvalitén. Tv-avgiften har legat relativt stilla i flera år, medan nya tv-kanaler har växt fram. Den ekvationen innebär ofrånkomligen ett större, men tunnare, utbud.
Inför kommande livesändningar hävdar SVT att det bara är följdriktigt att ta ut tv-avgift från datorägare, som kanske bara vill maila och surfa på helt andra sajter än SVT:s.
Är det verkligen så enkelt? Svenskarna gillar public service-idén, men är ni verkligen säkra på att en ständig utvidgning, på bekostnad av medborgarnas valmöjligheter, kommer väcka folkets gillande?
Hittills har man kunnat välja bort tv. Snart blir det snart sagt omöjligt. Dessutom finns ju mobiltelefoner som det går att surfa och se film i. Är mobilen också en mottagarutrustning? Jag ser det framför mig. ”Just nu. Skärpt tv-avgiftskontroll i - på alla gator och torg!”
SVT:s hållning i denna fråga lär generera lika mycket ”badwill” som musikbranschen fått med sin jakt på fildelare. Man framstår som bakvänd, teknikfientlig och föråldrad. Man gräver public service grav. Det beklagar jag.
Sanna Rayman"


För övrigt noterar jag att socialdemokraterna "oroas" av något så harmlöst som ett seminarium om public service. Diskussion är jobbiga grejer. Bäst att låta bli.

Inga kommentarer: