måndag 23 juni 2008

Exodus?

Liberalerna flyr till de gröna, berättar Maria Ferm och citerar ur några av de mail hon fått, bland annat från en tidigare moderat väljare:

Hej, det är mycket bra att ni står upp för integriteten. Bra jobbat! Arbeta nu vidare för att FRA stängs.

Okej. Det här låter inte som en av moderaternas klipskaste väljare. Den här killen ogillar inte bara FRA-lagen, nej han vill stänga hela FRA, som alltså är en myndighet, civil sådan, verkande på Försvarsdepartementets område.
Nå. Till skillnad från honom har merparten av FRA-lagens motståndare haft en lite mindre svepande hållning. Många, även jag, har vid något bloggskapande tillfälle skrivit harangen "Jag har inget emot signalspaning i sig, men..."

Invändningen i sig är relevant, men jag har inte sett många förslag till alternativ. Vi lägger in den där brasklappen om att vi inte är totalemot, eftersom vårt mål inte att paja allt säkerhetsarbete, utan att bevara integriteten. Men vad finns bakom brasklappen? Finns det några bra alternativ?

På helgens midsommarkalas diskuterade jag frågan med en vän som har varit och fortfarande är ganska oinsatt i hela FRA-debatten och som inte kände sig särskilt förskräckt. Jag anförde brevhemlighet, integritetsintrång, fan och hans moster, men hon menade att Ja, ja. Det är väl inte konstigare än att knarkhundar får lukta på den vanliga posten.

Nu är det förstås en jäkla skillnad på att lukta på post och att titta på den, men ändå - det är en tankeväckande jämförelse. Vi ger ju inte hundrackarn tre-fyra brev och håller tummarna att han ska hitta något just där.
Det jag undrar är med andra ord: Hur signalspanar man begränsat, utan att inledningsvis ha tillgång till "allt"? Går det över huvud taget? Mina tekniska kunskaper räcker inte till för att jag själv ska kunna besvara den frågan, men alla tankar och all vägledning vore tacknämlig.

Noterade i dag en ganska god sammanfattning av min syn på det här med signalspaningen hos bråkstaken på Öland:

Alla begriper ju att FRA eller nån annan bevakar medborgarna, men att stifta en lag om att det är tillåtet är ju ändå ganska dumt. Låt skumraskeriet pågå i det fördolda, för det sker med eller utan lagstiftning.Vad som nu lagstiftats om har ju för övrigt redan pågått i flera år. Alla vet att åsiktsregistrering är förbjudet, men det är klart att åsikter registreras, hur skall man annars kunna hålla reda på de farliga dumskallarna? IB har säkert en efterföljare, det kan vi utgå ifrån.

Ja, det är ganska exakt så jag ser på saken. Det må vara en krass syn, men jag ser den samtidigt som den mest realistiska och jag skrev om det här för några veckor sedan:

Naturligtvis övervakas vi. Regler böjs och bryts, sedan får vi avslöjanden, skandaler och efterföljande granskningsprocesser. Det ingår i spelet. Det viktiga är dock att integriteten får fortsätta vara högsta hönset bland principerna. Det är så vi garanterar medborgarna schyssta spelregler. FRA-förslaget bryter den maktbalansen, till medborgarnas nackdel. Undantaget blir regel och integriteten förtvinar.

Vad som anfördes många gånger om i talarstolen i riksdagen var att FRA-lagen är bra för nu får vi äntligen lagstiftat vad som redan pågått länge. Jag håller helt enkelt inte med om att det är bra, inte på bekostnad av vad man inkräktar på.
Därmed inte sagt att jag inte förväntar mig att det spanas lite nu och då när det verkligen behövs.

Men det är klart. FRA är en myndighet och vill ha klara papper. Begriper inte att allt kanske inte är så enkelt.
Så nu är vi där vi är och ur borgerligheten sker ett liberala väljares Exodus. Problemet är bara att det inte finns något Kanaans land att gå till, bara en jäkla massa öken.

Eller nej, inte bara öken. Aktiviteten sjuder och blir alltmer konstruktiv, vilket gläder mig. Tillställningar planeras, här är en (läs om fler planer hos Oscar Swartz) och i Inom centern bubblar det av välbehövlig förändringsvilja och tillhörande ångest.

För övrigt fortsätter en del riksdagsledamöter idogt att svara på de mail som jag skickade inför omröstningen. Att det tar tid är förståeligt, de har väl en del att beta av. Dock är det ingen större skillnad på svaren som kom före och efter - samma plattityder, samma svepande resonemang, samma brist på konkreta förklaringar. Idag kom ett från Lennart Pettersson (c). Han berättar i slutet av sitt brev att:

En förutsättning för att kunna få leva i frihet är att vi håller de odemokratiska krafterna i hårda tyglar. Om priset för detta är att du och jag kan riskera att FRA vid något tillfälle, av en slump, läser ett mail, ja då står jag ut med det. Ibland väger allmänintresset högre än egenintresset och detta är en sådan fråga. 
Tänk på, att i ett odemokratiskt land hade det inte varit möjligt att skicka dessa mail till oss riksdagsledamöter. Du hade förmodligen inte heller fått svaret i denna form utan på ett helt annat brutalare sätt.

Ärligt talat Lennart. "Tänk på barnen i Afrika-tricket" känns malplacerat här. Ordentligt malplacerat.
Menar du verkligen att jag ska trösta mig med att jag åtminstone får maila dig mina åsikter?

Du får ursäkta min bortskämdhet, men det hjälpte inte.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Flyr man till Mp då är man inte liberal då är man galen. Roberth Ström

LibeRatio sa...

"Hur signalspanar man begränsat, utan att inledningsvis ha tillgång till "allt"?"

IT-säkerhetsföretagen använder sig av riktad sökning och infiltration för att hålla koll på virus och liknande IT-hot. De metoderna borde FRA också kunna använda sig av. Många av hoten som beskrivs i propositionen är dessutom relativt "öppna". Stora flyktingströmmar och uppblossande konflikter upptäcks via en noggrann omvärldsbevakning, inte genom att läsa vår e-post. FRA-lagen är ett feltänk från början till slut. Att scanna etern efter intressanta signaler fungerade under kalla kriget, men att göra samma sak med kabeltrafiken är ren idioti.

Sanna Rayman sa...

Hej LiberRatio!

Riktad sökning hur då menar du? Vad har it-säkerhetsföretagen tillgång till och söker av? (Som inte FRA har?)
Landar vi inte fortfarande i att FRA behöver just någon sorts tillgång för att över huvud taget kunna söka?

Sen yes, jag vet, det där med "yttre hot" är rätt konturlöst i proppen, men den biten har regeringen åtmistone tagit på sig att förtydliga. Inte mycket, men alltid något.

Anonym sa...

IT företagen flyr Sverige och inga vill nyetablera sig. Är det verkligen en moderatledd regering vi ser?
Roberth Ström

Mikael Nilsson sa...

Knarkhundar är väl ändå en otrolig skillnad - de funkar ju utan att man tittar på innehållet.

Men digital kommunikation "luktar" inte. Utan att gå in i innehållet så kan inte få ut någon information alls.

Vad som skulle kunna funka? Låt FRA koppla in sina kablar, men skicka ingen data dit förrän telebolaget fått en välpreciserad domstolsorder. Då kan man skicka en liiiiten del av trafiken till FRA. Men detta är inte längre signalspaning, utan vanlig buggning.

Filtreringsmetoderna skulle behöva vara öppna för granskning för att vi skulle våga lita på dem.

Tyvärr har FRA själva sagt att deras filtersystem är topphemliga. Så vi är utelämnade åt filter som vi ALDRIG får kontrollera. Fin rättssäkerhet där.

Det är en illusion att denna form av spaning går att genomföra rättssäkert. Ju förr vi inser att det är allt eller inget, desto bättre. Dessa 250 nyanställda skulle göra mer nytta som hemliga agenter som nästlade sig in i nätverken istället.

David Bergkvist sa...

Killen som inte tillhör "moderaternas klipskaste väljare" har helt rätt: FRA har inte haft något vettigt att göra sedan 1991, och borde ha avskaffats för länge sedan.

Vad man bör göra åt terroristerna? Inget -- det är dags att inse att "hotet från terrorismen" är ett hjärnspöke som bara existerar i folks sinne och som ingen övervakning i världen kan råda bot på.

Om vi inte inser detta kommer vi förr eller senare få höra påståenden som "men om vi *inte* avskaffar den fria rörligheten inom landet och kräver visum för att man ska få resa till närliggande ort, hur ska vi *då* kunna hindra terroristerna?" från politikerna.

Mary sa...

Jag tror att man ska sansa sig lite. Även om jag kan ha en viss förståelse för att vissa personer tappar koncepterna.

Men att bedriva signalspaning är vare sig nytt eller onödigt. Det onödiga är ju att lagliggöra massavlyssning. Det kanske inte är avsikten idag. Men man skapar möjligheter av sällan skådat slag. Trots allt så har skattemyndigheterna visat intresse redan. Detverkar som om Sverige blir världsmästare i avlyssning - det är väl inte så himla eftertraktansvärt, eller hur?

Jag hoppas att lagen bryts upp. Det kan ännu hända. Vill man arbeta för det så tror jag inte på oförskämdheter.

Erik Josefsson sa...

Bayesian Justice har just nu fyra träffar. Iallafall från min dator...

Charles Westerberg sa...

"Jag håller helt enkelt inte med om att det är bra, inte på bekostnad av vad man inkräktar på.
Därmed inte sagt att jag inte förväntar mig att det spanas lite nu och då när det verkligen behövs."
Jag kallar det att gömma problemet, eller att vägra se problemet. "tillåter" vi någon form av avlyssning i smyg så är det för att vi inte vågar ta ett beslut. Antingen har vi det öppet som nu, där det kan kritiseras och granskas eller så har vi inget alls. Min fråga blir därför; när du säger att du förväntar dig en viss avlyssning, tar du avstånd från det eller kan du tänka dig att leva mot det?

Klasse sa...

"Jag har inget emot signalspaning i sig, men..."

Bra att du tar upp detta Sanna, jag har saknat denna vinkling. Vad skulle ett rimligt alternativ innebära egentligen? Jag håller med Mikael Nilsson i en kommentar ovan. Riktad spaning, där en operatör inte släpper information utan att ha fått en specifik fråga med stöd av domstol vid misstanke om tillräckligt grova brott.

Detta skulle kunna gälla all trafik och information även inom landet, kanske även hos företag och andra myndigheter. Tex kan man reglera användningen av information från vägtullar, socialförsäkringar, användning av kontokort, inköp på ICA osv. På så viss kan spaningen bli ännu vassare, samtidigt som den personliga integriteten bevaras.

Det väsentliga är att all information finns kvar hos respektive aktör och förmedlas till den avlyssnande myndigheten endast på specifik förfrågan. För att få fråga om trafik rörande en specifik ip-adress, epost-konto, telefonnummer, simkortsnummer, eller annan id som är knutet till specifika individer, fordras tillstånd från domstol. Om man därmed upptäcker att en misstänkt individ har en ny kontakt som är av intresse att följa upp krävs ett nytt tillstånd för att göra detta osv. Generella sökregler kan också användas efter tillstånd från domstol, men då blir svaren avidentifierade.

Tekniskt kräver detta att filtren sitter hos operatörerna snarare än hos myndigheten och att operatörerna måste tillhandahålla tekniska portar där frågorna kan ställas. Detta medför möjligen en större kostnad fast andra sidan behöver inte alla trafik kopieras in i FRA:s system, vilket ju verkar mycket kostsamt.

Vidare måste myndigheten bevisa att domstol har givit tillstånd. Detta är tekniskt möjligt genom att frågorna till operatören kräver nyckel både från den avlyssnade myndigheten och från en domstol, dvs domstolen ger tillstånd genom att signera en elektronisk förfrågan från myndigheten. På så vis ökar säkerheten genom att det verkligen är rätt aktör och individ som frågar, att det verkligen finns ett oberoende tillstånd, samt att det blir spårbart vem som har gjort vilken sökning.

Jacob C sa...

En smula häpnadsväckande. Som ledarskribent har du flera gånger kritiserat FRA-lagen, vilket du gör även i din blogg. Den verksamhet som lagen är tänkt att lagligt möjliggöra och reglera verkar du dock vara för.

Jag är dock glad att du resonerar i frågan. Väldigt många kritiker har varit mycket kategoriska i frågan.