fredag 19 september 2008

Vem är rädder för Rädda Barnen?

Tidigare i veckan var jag på debatt på Alma Europa med Pernilla Ouis. Intressant och kanske framför allt förskräckande, eftersom jag fick klart för mig att det finns en väldig massa människor i biståndsbranschen som är rädda - ja, rädda. För att gå emot rådande ordningar, för att tala ut om oegentligheter osv.

Man skulle kunna tro att en bransch som bygger på välvilja skulle vara en vänlig bransch. Det är knappast den bild jag har fått. Tvärtom verkar det vara slutna och raka led som gäller. Om detta skriver jag idag.

"Efter chefsbytet förändrades en hel del. Plötsligt var Sida mycket mer givmilt och pengar tillfördes kontoret – som nu har betydligt fler anställda. Men, den mest stötande förändringen var förstås att den nya chefen, Sanna Johnson – som haft socialdemokratin som främsta karriärväg med tidigare biståndschef på Palmecentret samt Unga Örnar-aktivist på sitt CV – fann för gott att ändra i en forskares text.

När jag talar med Brunnberg Johnsson efter debatten berättar hon att det finns fler genomförda projekt som blivit liggande sedan ledningsbytet. Färdiga rapporter som inte publicerats. Arbete som gjorts till ingen nytta. Pengar som du och jag har gett till Rädda Barnen ligger i praktiken och samlar damm."


Tidigare skrivet om Pernilla Ouis finns här och här.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej,

jag tror man ska försiktig med att dra hela biståndsbranschen eller hela Rädda Barnen över en kam.

För mig är det uppenbart att en enskild tjänstman inom Rädda Barnen agerat emot gällande riktlinjer. Att det finns en tjänsteman som är olämplig gör inte hela föreningen "dålig". Det görs fantastiskt mycket bra arbete inom föreningen det ska man inte glömma bort. Det drivs mycket bra projekt ute i världen för insamlade medel - projekt som gör skillnad för barn!

Dessutom drivs 100-tals projekt ute i Rädda Barnens lokalföreningar i hela landet. Projekt som genomförs av ideellt arbetande medlemmar (som ej får lön). Att ge Rädda Barnen stöd genom exempelvis ett medlemsskap är att ge direkt stöd till dessa lokala projekt. I min mening finns få projekt som är så kostnadseffektiva som dessa.

Som aktivt Rädda Barnare är man naturligtvis förskräckt över att en tjänsteman kan agera på det här sättet! Och naturligtvis är man arg. Många aktiva Rädda Barnare har naturligtvis försökt gå till botten med vad som skett och aktivt arbetat får att likande saker inte ska kunna ske igen.

Jag hoppas Rädda Barnens ledning tagit i med hårdhandskarna mot denna tjänstman! Det är verkligen oursäktligt och får aldrig ske igen!


vänligen

Missnöjd men aktiv Rädda Barnare

Sanna Rayman sa...

Hej Anonym!

Dessvärre var det inte en tjänsteman, utan en chef för Mellanösternkontoret. Bland annat. För övrigt stälde sig Rädda Barnens ledning bakom censuren av forskaren. Brevväxlingen och inte minst brevet undertecknat av ordföranden Marianne Nivert finns här:
http://nordicdervish.wordpress.com/2008/01/20/breven-till-och-fran-rb/

På samma blogg finns även originalet av Pernilla Ouis forskningsrapport.

Därmed inte sagt att det finns massor av goda krafter inom Rädda Barnen, självklart finns det det!
Men i toppen verkar det vara botten, om man säger så.

MVH

Sanna

Anonym sa...

Hej igen,

självklart menar jag mellanösternchefen när jag skriver tjänsteman...

Många ideellt aktiva har på olika sätt arbetat för att liknande saker ska ske igen. Styrelsen har ställs till svars vid olika tillfällen och motioner har skrivit till riksmötet osv.

Det finns många ideellt aktiva Rädda Barnen som undrar om Rädda Barnens styrelse verkligen haft korrekt beslutsunderlag eller om internutredning har ställt "rätt" frågor. Jag tror de blivit blåsta av mellanösternchefen....




Missnöjd men aktiv Rädda Barnare

Marcus sa...

Anonym: Jag tror inte det är så enkelt att mellanösterchefen blåst de andra. Kan du utifrån den hypotesen förklara den biträdande Generalsekreteraren Gunnar Löfberg kommentar i mitt kommentarsfält, där han försvarar deras censur?

roberth sa...

Sida ger över 200 miljoner årligen till Palmecentret. Jag vill inte att mina skattepengar ska gå dit.