måndag 19 januari 2009

Några kommunikativa saker innan läggdags

Redan efter partiledardebatten häromveckan fick man en första hint om vilket trevligt komplement Twitter är till bloggosfär och andra små och stora sfärer på internet, när ett flöde kommentarer startade i samma stund som partiledarna började tala i riksdagen.
Ikväll fick den mycket hackande Bambusersändningen från Publicistklubbens debatt om Liza Marklunds Gömda välkommet stöd genom att Magnus Ljungkvist med flera bistod med liverapporter och kommentarer via taggen #pkdbt. Helt klart ett mervärde.

Jag tror inte att jag skrivit en rad om den här historien. Det kan bero på att jag inte har läst Gömda och därför inte känner mig så lurad som jag kanske hade gjort om jag läst och tagit storyn till hjärtat som sann. Kontentan av alltihop är förstås att detta blir en rejäl minnesbeta för Liza Marklund, men framför allt lär oss hela historien något som väl knappast är en ny insikt:
Man ska inte tro på allt man läser.
Så nu vet vi det. Igen.

Och en grej till. Fick idag ett mejl från Calandrella, tretton år och bloggare (eller möjligen bloggerska, man kan inte så noga veta, han/hon är lite hemlig av sig). Brevet handlade om en text om Ipred som jag skrev för en och en halv månad sedan och jag ska villigt erkänna att det var med lite pust och stånk som jag mottog det. Det besvarades rätt många mejl efter den texten så jag är lite trött på temat, om man säger så...
Jag missade säkert att besvara några brev redan då. Det var lite intensivt de där dagarna och när jag kör brevsvararsessioner hemma under helgerna markeras inte mejlen som besvarade i inboxen på jobbet, vilket gör allt lite extra förvirrat. En del får två svar, andra inga alls. Till slut tappar man både räkningen och sugen.

Så. Om du är en sån som inte fick svar, gå till Calandrellas blogg och läs mina svar samt länkarna jag gett henne/honom. Allt sammantaget borde dessa olika svar och texter ge en hyfsad bild av hur jag tänker i frågan Ipred.
Nej, jag vet, det är inte helt pragmatiskt.
Jaa, jag vet, det är lite inkonsekvent.

Men som en del av er som läser här vet har jag en viss svaghet för att låta en del debatter och resonemang gro lite mer, eh, organiskt ibland. Om detta känns mycket irriterande föreslår jag att du muttrar eller skriker hippiejävel/flumkapitalist eller något annat tillämpligt högt för dig själv och/eller skriver det i kommentarsfältet nedan.

Nej, missförstå inte. Det där sista var ingen ironi med taggarna åt alla håll - tvärtom. Se det som ett frikort till alla som velat ge mig ett ipredskt tjuvnyp och få utlopp för den besvikelse jag mycket tydligt märkte att den där texten orsakade. Ni som varit snälla nog att inte bita huvudet av mig, kanske för att ni gillar annat jag har skrivit:
Tack, det var snällt av er och jag är på allvar tacksam. Men nu, bring it on. Fältet står tomt och väntar på en dos "näthat".
Men pretty please, with sugar on top! Låt nu inte min mejlväxling med Calandrella generera ännu en lavin av mejl om Ipred, som tvingar mig att ägna helgen åt brevsvarande.

Jag hade liksom tänkt göra nåt skoj i helgen.

1 kommentar:

Kraxpelax sa...

Det tycker jag! :o)

Hon skrev en och annan deckare
plus en "dokumentär".
Blev med tiden allt fräckare,
hoppades, att det bär.
Hade minsann
ett "politiskt program".
Sagan blir grann,
slutar med skam
och hon framstår nu som allt näckare.