lördag 21 februari 2009

Art for art's sake

Men ser man på! Jag har inte bloggat på en vecka. Vilken tur då att det sista blogginlägget bjöd på fin pausmusik.
Nå, jag tänker inte blogga nu heller, även om det finns nåt frö till konstig bloggpost om, eh livet och allting, i bakhuvudet.
Det får gro en stund till. Meanwhile kan jag konstatera att sedan postningarna om kulturen och högern respektive vänstern ökade på min ganska blygsamma trafik något så är vi nu tillbaka i normaltillståndet, då en liten grupp trogna tittar förbi då och då och resten kommer hit via underliga googlingar. Som till exempel den aningslösa: eskort + oskuld eller varför inte den mystiska: indien, urin, kolsyra.

Annars har jag liksom många andra uppehållit tankarna en hel del vid två parallella debatter, nämligen den om NUG samt den om kulturens kvalitet. Det blev en lång grej på ledarbloggen. Delar av den klipper jag in här.

"Själv gick jag med i facebookgruppen "Mer skattepengar till Konstfack". Mest för att poängtera att det är (eller borde vara) omöjligt att ha en tydlig linje när det kommer till skattemedel versus konst i största allmänhet.

NUG förstörde det vi gemensamt betalar till och åsamkade oss kostnader. För detta fick han sin examen. Vägen till denna examen har också den kostat skattepengar. Men även om det inte gick en enda skattekrona till några konstakademier och det inte fanns någon kulturpolitik alls så skulle konsterna ändå kunna ta våra slantar i anspråk, tro mig.

Ta Lars Vilks verk Nimis, Arx och Omfalos som riksbekant exempel. Dessa fördes upp olovligen och missbrukade således ett slags offentligt rum, om än ett naturdito. Utan tvekan hamnade en del av notan för de långdragna juridiska processerna kring konstverken hos skattebetalarna. Numera lockar det 30 000 besökare per år. Det går helt enkelt inte att hålla en tydlig linje när det kommer till diskussionen skattepengar versus konst. Det vore inte heller särskilt smart att försöka.

Men detta är inte detsamma som att man måste gilla NUG och hans konstverk. Ändå verkar det långtifrån självklart att man ska få vara vara kritisk och ogillande. Allra minst är det självklart för Lena Adelsohn Liljeroth. I DN Kultur förklarar Jessica Kempe att kulturministerns tydligt negativa hållning till NUG film är lika med att hon ”underblåser också ett populistiskt förakt för den gränsöverskridande konsten.”

Jaså minsann? Det är intressant att detta sägs just nu. Parallellt pågår en annan kulturdebatt, det faktum att ordet kvalitet inte nämns i de föreslagna nya kulturpolitiska målen. Inte bra, säger debattörerna. Var är visionen, varför talar inte Alliansen eller kulturutredningen om vad man vill med konsten och kulturen? Varför säger man inget om vad som är kvalitet? Vad är kultur för dig, ministern? Svara nu och svara rätt!

Jag kan till viss del hålla med. Jag tycker att man borde våga sig på att tala om kvalitet. Om så bara genom en smygformulering om att kvalitet är fina grejor det.
Men, kulturutredningen gör inte det. De vet nämligen att följande trio är kuggfrågornas kuggfrågor.

Vad är kultur?
Vad är konst?
Vad är kvalitet?


Det visste inte Lena Adelsohn Liljeroth. Hade hon vetat hade hon anlagt en oberörd min och sagt ”Ingen kommentar” eller möjligen ”Mhm, det här väcker tankar och känslor.” I stället blev hon arg och reagerade. Nu löper hon gatloppet.

För hur vågar hon påstå att hon vet bättre än NUG vad som är konst?
Hur kan hon hävda att hans konst inte skulle vara just kvalitet?
Tänk om det är hon som inte begriper ett smack!?

Ja, tänk om…

NUG:s eget intresse verkar vara i det närmaste noll. I Expressen kan man läsa om en essä (vetenskaplig, åtminstone enligt uppgiftsbeskrivningen) han skrev under sitt sista år på Konstfack – även den på samma tema som ”examensarbetet”. Förutom två sidor bestående av orden ”bla bla bla bla bla” skriver han bland annat följande:

”Om det kostar samhället så jävla mycket, skit i att tvätta bort det, folk har väl ganska bra om man har tid att gnälla över att en yta färg har bytt yta, stackars bostadsrätt!”

samt

”Jag vill känna det jag gör, ha det i balans både fysiskt och psykiskt, och det uppnås lättast för mig genom att måla en back-jump målning i 5 minuter på tuben”

L’art pour l’art? Snarare l’art pour l’artiste.
Och uppsatsen, den fick betyget godkänt. Lagom kvalitet, således..."


Hela texten här. Och när man läser kan man ju alltid lyssna på den här dängan.

11 kommentarer:

Niclas sa...

Tycker det är fascinerande att det alltid efterfrågas en reaktion och kommentar på enstaka fall av våra folkvalda. Anledningen till detta är att när det väl görs följs det alltid upp av kommentarer i stil med Jessica Kempes om hur det ”underblåser också ett populistiskt förakt för den gränsöverskridande konsten.” när en minister gör något så harmlöst som att kritisera ett brott som vandalism. Vad får den som folkvald egentligen yttra sig om då när t.o.m brott är off-limits?

"För hur vågar hon påstå att hon vet bättre än NUG vad som är konst? "

Bra skrivet Sanna.

Hittade förövrigt hit genom att söka på "+eskort +urin +indien +oskuld" och blev inte besviken av vad jag fann.

Sprainerd sa...

Hmm...
Skall man tolka ditt inlägg som att politiker bör (fortsätta) använda samma tolkningsmodell för din "mystiska trea" - kultur, konst och kvalitet - som kulturvärlden? Att man inte bör plocka upp kulturutredningens kastade handske: uteslutandet av kvalitets-kraven?

För övrigt är kulturministerns reaktion intressant. Blev hon inte mer konstpublik än kulturminister, men med en helt annan scen till sitt förfogande, för sitt uttalande när hon uttalade sig så tvärsäkert om ett verk som man fortfarande inte vet om det är ett resultat av brottslighet eller ej?

Håkan Lindgren sa...

Du skrev: "En av de många kommentarer jag hört i denna diskussion är det lätt uppgivna konstaterandet att ”vi kanske har den konst vi förtjänar”.
Själv tycker jag nog att vi förtjänar bättre."

Så länge vi inte kan tala om kvalitet, det vill säga om vad som skiljer ett meningsfullt verk (provokativt eller ej) från ett meningslöst får vi i alla fall den konstdebatt vi förtjänar. Det grundproblem som syns i artiklarna om konstfacksstudenterna är att vi har gjort det omöjligt att tala om kvalitet. Kan vi inte det havererar debatten, som den just gjort. Det blir gnäll om skattepengar från ena hållet, och "slå ett slag för vandalismen" från det andra.

Vi pratar om det här som om allt som gjort folk uppretade, från premiären av "Våroffer" till NUG var samma sorts provokation - och antingen är de alla lika konstnärligt värdefulla eller också ska alla förbjudas.

Har man ingen föreställning om kvalitet har man heller inget att svara någon som fyller två sidor av sitt examensarbete med "bla bla" och då kan man lika gärna godkänna honom.

Carl Johan Hall sa...

Kulturministern befinner sig nog i en "damn if you do, damn if you don't"-situation. Tycker hon att Nugs verk är kasst, tycker kultureliten att hon är tråkig, och gillar hon det, lär representanter för SL m fl surna till...

And now to something completely different. Hur ser man vilka sökningar folk har gjort för att komma till ens blogg?

Sprainerd sa...

Det finns en annan aspekt än kvalitet på den här historien som man kan kontemplera över och det är att konstnärlig frihet är garanterad i yttrandefrihetsförordningen.

Håkan Lindgren sa...

Var någonstans i Yttrandefrihetsgrundlagen står det något om tunnelbanevagnar?

("yttrandefrihetsförordningen" finns inte, jag antar att du menar YGL)

Sprainerd sa...

"Var någonstans i Yttrandefrihetsgrundlagen står det något om tunnelbanevagnar?"

:D
Att tunnelbanevagnar omfattas av yttrandefriheten?

YGL ja, ursäkta slarvet. Det var ett riktigt höftskott utan egentlig riktning.

Sanna Rayman sa...

@Sprainerd framför allt, men jag tror att den här kommentaren kan räknas som svar/kommentar till er alla...?

Det där med kulturministerns reaktion. Jo, hon reagerade som publik, men jag tycker att det är okej att hon gör det då och då. Annars vore hon inte människa. Carl Johan här ovan har också en poäng. Hon sitter i ett läge där hon är en smula damned oavsett vad hon gör. (Dock tror jag att hennes reaktion var ganska från hjärtat - att hon kort sagt blev upprörd på riktigt.)

Hur som helst. Hon har inte sagt att hon vill rycka undan mattan för Konstfack och ta skattepengarna ifrån dem, hade hon gjort det hade det varit en annan femma.

Andra har sagt sådant, visst, men det är ganska självklart att detta väcker starka reaktioner. Ett samhällsklimat där ingen överhuvudtaget hade reagerat på Territorial Pissing hade väl ändå varit värre än den debatt vi har nu - vet inte vad för slags läskig Zombietillvaro som hade krävts för det... Finner det i grunden ganska märkligt att så snart en debatt hettar till är folk framme och avkräver andra att hålla tyst. Vad är det för kul med en samhällsdebatt som är tyst och trevlig hela tiden, liksom?

Ja, konsten ska självfallet omfattas av yttrandefriheten. Men, som Ernst Billgren skrev i sin debattartikel om saken. Om konsten vill bryta lagar måste den också vara beredd att ta straffen för dessa brott också.

Tilläggas bör också att man egentligen inte i något läge kan förvänta sig immunitet mot kritik och burop som konstnär. Särskilt inte om man vill ägna sig åt såpass tomma provokationer som NUG.

Det finns många bra gatukonstnärer såväl i Sverige som utomlands som även de gör åverkan på det offentliga rummet, för mig är inte skadegörelsen i sig den springande punkten. Dock har jag personligen svårt att se att Banksy - eller för all del bra svenska gatukonstnärer som Adams eller Akay - skulle nöja sig med att göra det på Nugs ganska enfaldiga sätt. Nug verkar helt ointresserad av att förmedla något whatsoever. För mig är den här kejsaren naken och jag tänker inte ställa mig framför honom och buga när han kissar. I det långa loppet är den sortens villkorslösa vördnad inför konsten en farlig väg att vandra. Då hamnar vi i det där zombielandet till slut.

Äh. Det där sista blev kanske flummigt...? Förhoppningsvis förstår du vad jag menar, annars får jag återkomma. Jag har ett frö där som behöver utvecklas mer i en annan text tror jag bestämt. We'll see.

Sanna Rayman sa...

@Niclas

"Hittade förövrigt hit genom att söka på "+eskort +urin +indien +oskuld" och blev inte besviken av vad jag fann."

:D
Outgrundliga äro googles vägar...

Sprainerd sa...

Sanna...
Bara för att förtydliga min egen position i frågan. Jag är inte speciellt upprörd över ministerns uttalande, men jag kanske skulle blivit det om kulturministrar i det här landet hade haft mer inflytande över konsten än vad de har. Däremot tycker jag att ministerns utspel är synnerligen skruvat.

Jag håller med henne (och dig) att ett brott är ett brott. Konst är däremot konst även om ett brott har begåtts under dess tillkomst hur avskyvärt det brottet än är.

Jämförelsevis skulle man kunna påstå att Bernie Maddoff ägnat sig åt brott och inte åt finansiella affärer. Argumentet skulle lyda ungefär: finansaffärer är inte längre finansaffärer om de skett med brottsligt uppsåt. De är något annat, oklart vad. Bara brott kanske?

Det har inte något med verkets kvalitet att göra heller som jag ser det. Även dålig konst kan vara brottslig.

Intressant också är att man inte ens vet än om ett brott begåtts i samband med inspelningen av NUG's film (även om man väl får anta att så är fallet).

Så där kan man hålla på. Och ministern lyckades inte riktigt hålla i sär äpplen och päron. Det var inte så snyggt helt enkelt. Själv försvarade hon sig med att hon en gång varit kommunpolitiker om jag minns rätt. Det är hon ju nu inte längre.

Hon är ju förvisso inte ensam om att ha svårt med päron och äpplen. Det är få som ifrågasätter vad som är finansaffärer och inte. Med konst är det en annan femma.

Men jag noterar hursomhelst i förbifarten, och gillande, att du verkar vilja behålla kvalitetsbegreppet i kulturpolitiken.

Pelle Svanslös sa...

"Vi pratar om det här som om allt som gjort folk uppretade, från premiären av "Våroffer" till NUG var samma sorts provokation - och antingen är de alla lika konstnärligt värdefulla eller också ska alla förbjudas." [Håkan L, kommentar 3.]

Gör vi verkligen det?, Vilka av oss? Blotta tanken ger mig rysningar!

Stravinsky må ha varit irriterande för sin samtid, men det var publiken som förstörde konserthuset, inte Igor. Dessutom var karln uppenbart musikalisk.