tisdag 3 mars 2009

Tvåbarnspappor, trebarnsmorsor och konsulter

En insändare som handlar om hur himla tryggt och bra det känns att socialdemokraterna styr landet på exakt rätt sätt från signaturen "Glad tvåbarnspappa" är inte alltid just detta. Det fick jag erfara många gånger om när jag delade min tid lika mellan att ledarskribenta och hantera/redigera en insändarsida. Och jag är definitivt inte ensam. Fråga en insändarredaktör i vilken landsortstidning som helst, särskilt under ett valår.

Bara att googla en insändare som känns misstänkt räcker förvånansvärt ofta för att inse att exakt samma insändare finns publicerad i andra landsortstidningar över hela Sverige. Kanske från "Glada trebarnsmorsor" istället, men i övrigt likalydande intill varje kommatecken. Då vet man att insändaren är centralt producerad. Under valrörelsen 2006, liksom i alla andra valrörelser, förekom de flitigt.

Var dessa insändare "äkta"? Bakom signaturerna dolde sig säkerligen faktiska morsor och farsor. Engagerade i socialdemokraterna visst, men även s-folk är ju folk, och med största sannolikhet var det också helt sant att de var glada över att s regerade. Efter valet förbyttes de massproducerade texterna och nu var det istället "Arg pensionär" som frekventerade spalterna. Även här finns det ingen anledning att ifrågasätta vare sig ilskan eller PRO-medlemskapet, men ändå förtas äkthetsintrycket av dupliceringen.

Det bär helt enkelt de flesta redaktörer emot att publicera insändare som redan tryckts i såväl Östersund som Kristianstad. Vill partier och intresseorganisationer, som ju har ett försprång i debatten bara i kraft av storlek, status och resurs, vara med finns det faktiskt debattsidor och dessutom lyxen att bli intervjuad i den vanliga nyhetsrapporteringen. Insändarsidorna vill vi som sållar inflödet på gärna reservera för "vanligt folk".

Fast det ska erkännas. Det är inte lätt, det där med att urskilja vanligt folk. Ibland är de ju konsulter, gudbevars!
Om detta skriver jag idag, bland annat apropå DN:s ledare i går.

4 kommentarer:

morrison sa...

När Göran Persson var kommunalråd i Katrineholm ska han enligt en partikamrat ha skickat insändare under falskt namn till en lokaltidning, där han berömde sig själv...
På (S) hemsida kan man också få tips på hur man skriver bra insändare och man får adresser och nummer till alla möjliga tidningar och radiokanaler runt om i landet, så det är väl inte förvånande om det också finns färdiga insändare som kan beställas på sapnet eller nåt.

Anonym sa...

Hmm. Det var intressant att läsa. Det har jag inte tänkt på tidigare.

Tack för det!

Jonny Svensson

Peter Andersson sa...

Skarp analys, Sanna. :) Och på allvar en viktig sak att uppmärksama. Däremot reflekterar jag över att just ett parti, (s), tas som exempel. Gissar att en mer grundlig kartläggning skulle visa att partifunktionärer och förtroendevalda från de flesta partier försöker få ut sin politik på samma sätt (eller snarare bilden att "vanligt folk" gillar den. Det gör inte saken bättre att "alla" / "Fler" gör så men dock viktigt att påpeka.

p

Sanna Rayman sa...

@Peter
Visst, det är klart att alla partier gör så där! Men, ni är störst och mest väloljade och då blir det så mycket mer av varan. Det är helt enkelt avgjort oftast från s man får såna där. Exemplet ovan med den glade, trygge och tacksamme pappan är såklart inget påhitt, men det var ett av de mer uppenbara försöken eftersom hela texten var så galet entusiastisk. Jag har säkert släppt igenom flera stycken som gått under radarn.