tisdag 2 juni 2009

Borta bäst, hemma Las

Det blev lite mer om Las i dagens text. Temat är sabbatsåren utomlands. Då när kidsen åker ut och är au pair, plockar druvor, backpackar, serverar och står i butik. Åren som sedermera kallas fantastiska... För man har ganska lite ansvar och är ganska mycket nyfiken. Kan man verkligen bara vara det i andra länder?

Under denna tid brukar den i världen strövande ungdomen inte omfattas av den svenska modellens välmenande omsorger. Men märkligt nog gör man ändå ingen koppling mellan det där fantastiska borta och det mer prosaiska och hårdreglerade hemma. Snarare tvärtom.
Väl hemma konstaterar man att där ute i världen är arbetsmarknaden lite mer otrygg. Ibland är detta också sant, men spelar det någon roll när tryggheten på hemmaplan bara finns i teorin, men i praktiken är onåbar för den som ännu inte fått in foten?
Allting beror på vilka villkor man föredrar här i livet. Sådana som är lite mer otrygga, men som erbjuder dig möjligheten att smaka erfarenheter? Eller sådana som erbjuder dig utanförskap, tristess och stagnation i trygghetens förklädnad?

För i själva verket är ju villkoren värre här hemma än på andra håll i EU. Detta tänkte förmodligen inte Marita Ulvskog på när hon igår krävde ett toppmöte om ungdomsarbetslösheten i samband med det svenska ordförandeskapet. Den största lärdom som Sverige skulle kunna dra ur ett sådant möte vore att ta bort de trösklar som vi medvetet låter torna upp sig framför ungdomarna.

Diskussionen om Las turordningsregler förs förvånande sällan bland de ungdomar de påverkar allra mest. Det samtalet pågår snart sagt uteslutande i de politiskt aktiva lägren. Ständigt återkommer påståendet att utan Las intrikata system vore ungdomens villkor förpassade i rännstenen.
Märkligt. För vet ni?
Jag har aldrig hört någon beskriva sin tid i en arbetsmarknadsåtgärd som fantastisk.

3 kommentarer:

Tomas Agdalen sa...

... fast jag har hela min karriär, vad den nu är värd, att tacka min arbetsmarknadspolitiska åtgärd för. Vill minnas att den kallades ALU.

Sanna Rayman sa...

Så kan det säkert vara! Utbildning eller åtgärder behöver förstås inte vara dåligt. Men en arbetsmarknadspolitik som skapar förutsättningar för mer och mer av dem är inte så klok.

hemligt sa...

jag medvetet ha gått 3 AMS projekt som krav för Akassan
under sammanlagt 5 arbetslösa år.
arbetsfriheten var något jag önskade och a-kassan trilla in smidigt utan nått märkbart slit.
dessa projekt va sociala och krävde inte mkt av en som mitt tråkiga ensamma x jobb gjorde.
jag ha tidigare jobbat inom tillverknings industrin därav en bra a-kassa att leva av nu.
Vackra Rayman kanske kalla mig snyltare, det stämmer