lördag 13 juni 2009

Otillfredsställt behov

Det är helt oundvikligt. I grovsoprummet placerar alla sina uttjänta tv-apparater, golvlampor, mikrovågsugnar och skrivare. I mitt hus är soprummet snart fullt eftersom andelen elektronik ständigt fylls på och aldrig hämtas då husets hyresgäster egentligen inte får slänga sådant där.

Det har varit likadant på alla ställen jag har bott. Då och då en lapp från hyresvärden, som påminner om att det inte är tillåtet och hänvisar till soptippen - belägen halvvägs till Arlanda - eller till insamlingarna som genomförs av kommunen på vissa platser och tider någon gång sisådär varannan månad.
Det hjälper aldrig.

Folk är lata, folk har ont om tid. Inte allt folk äger en bil, och bussar och tunnelbanor trafikerar vägen till soptipparna dåligt. Alldeles uppenbart finns det ett behov av nya sorters tjänster på området. Att döma av hur folk agerar verkar det rentav finnas en förväntan att sophanteringen ska lösas av samhälle eller hyresvärd.

Mitt lilla huvud tänker att det här inte borde vara så svårt. En hundring till på hyran och tillåtelse att ställa el-varorna i grovsoprummet hade räckt utmärkt. Varför uppenbarar sig inte tjänsten som möter behovet?

9 kommentarer:

Martin sa...

I min bostadsrättsförening försöker jag ta upp den här frågan på styrelsemöten emellanåt. Jag blir alltid tystad av en gammal gubbe som säger att "Det skulle bli fullt i grovsoprummet så fort om vi tillät det".

Jahapp.

Tomas Agdalen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tomas Agdalen sa...

Någon kommer alla gånger att gå emot detta kollektivistiska förslag och hävda valfrihet. Med all säkerhet kommer också någon att säga att han eller hon inte slänger elskit i grovsoprummet och därför inför föreslagna reform anser sig riskera bli kollektivt bestraffad om den genomförs.

Själv tänker jag ta bilen upp till Högdalens återvinningscentral idag. Där trivs jag minst en gång i månaden.

Anonym sa...

”I mitt hus är soprummet snart fullt eftersom andelen elektronik ständigt fylls på och aldrig hämtas då husets hyresgäster egentligen inte får slänga sådant där.”
Ovanstående citat ur Sannas blogg borde utgöra grund för åtal av hyresvärden om samhällets styrande menar allvar med att Sverige skall vara bäst i världen på att bevara miljön så giftfri som möjligt. Skulle hyresvärden för att undgå åtal erbjuda sig att frakta bort elektronikskrotet mot en höjning av hyran med hundra kronor borde han tilldömas ett extra år på vatten och bröd och i mörk cell för det.
Det har ingen betydelse hur slöa, slappa, lata eller loja folk är eller hur lite tid folk än har, elektronikskrotet måste tas omhand på ett riktigt sätt därför att det är det miljöfarligaste skrot som ett vanligt hushåll producerar. Det skrotet är farligare än farligt för miljön, det är giftigare än giftigt.
Och miljön är inte något flummigt ”det” som kan överlåtas åt någon annan ta hand om. Miljön är vi själva och den omgivning vi lever i nu och som skall tas över av nästa generation.
Om en hyresvärd i sitt hyreshus anordnar uppsamlingsutrymmen för olika mer eller mindre grova sopor, hur svårt är det då för hyresvärden att dela in grovsoprummet i en vanlig del och en elektronikskrotdel? Elektronikskrot är så kallat farligt avfall och skall enligt lag omhändertas på särskilt sätt, men att sätta upp en avskiljande vägg eller ställa in en container för vanliga grovsopor och en för elektroniksopor kan inte kosta så mycket att den stackars hyresvärden blir utfattig.
Självklart är det enklare för hyresvärden att sätta upp en skylt som skriker ut ”Det är förbjudet att…” än att dels ta ett miljöansvar, dels vara tillmötesgående gentemot sina hyresgäster.
Jag anser således att hyresvärden borde åtalas, dömas och kastas i fängelse för vägran att omhänderta och låta borttransportera farligt elektronikskrot.
Vore detta ett alltför hårt straff? Nej då, inte alls. Inte mot bakgrund av att till exempel datorer innehåller bromerade flamskyddsmedel som starkt misstänks negativt påverka människors och djurs reproduktionsförmåga, att en del batterier är otroligt giftiga, att kvicksilver, ett av de farligaste gifter vi känner till, fortfarande förekommer i bland annat elektronik.
Problemet med att på ett miljövänligt sätt göra sig av med elektronikskrot är vanligt. Det är lätt för exempelvis hyresvärdar att säga att hyresgästerna inte får placera det ena eller det andra i soprummen, men hur gör man om närmaste sopstation ligger halvvägs till Arlanda och man inga transportmöjligheter har? Eller om man är gammal eller sjuk eller handikappad och inte orkar gå halvvägs till Arlanda med tung packning och tillbaka igen?
Särskilt besvärligt är det för dessa människor men också för dem som är fullt friska, unga och raska men som inte har bil.
Ibland får jag en känsla av att det finns samhällsplanerare som anser att medborgare utan bil borde buntas ihop, fråntas sina medborgerliga rättigheter och placeras i ett reservat där de inte är till besvär.
Johan Wärnlöf

Carl Johan Hall sa...

I mitt hus kör vi med en separat binge för elektronik, och det funkar rätt bra.

Ett problem i sammanhanget är inlärningssvårigheterna hos vissa av bostadsrättsföreningens medlemmar, som kastar annat skräp i kärlet för elektronik. Det är nämligen dyrare att tömma.

Maria Byström sa...

Bra poäng. Där jag bor finns det inte ens ett grovsoprum...

btw. Glad midsommar!

Jonas sa...

Jag funderar ibland på om det kan lösas virtuellt.

www.grovsoprummet.org

Där org uttstrålar seriositet och förtroende. Där man på förhand kan ange (ungefär) var man bor, sina kontaktuppgifter och vad man vill bli av med.

Detta efter att jag en gång satte ut en annons om en billig fåtölj och köparen och jag dividerade om var vi skulle ses, köpeskillingen m.m. och det visade sig att han bodde våningen ovanför...

Glad midsommar!
Jonas

KM sa...

Kanske för att av den hundringen får entreprenören behålla några tior? Resten går i skatt & ”avgifter” – småskalighet lönar sig inte i Sverige. Skatter dödar....idéer...

Anonym sa...

Tänkte precis häromdagen samma sak... hade varit bra med sophämtning som kan hämta min stora feta gammeldatorskärm (den väger apa och jag har ingen bil...) :)