måndag 25 juli 2011

Svarte Petter efter Oslo

Tidigt, tidigare än man hade önskat och riktigt orkar med, inträder Svarte Petter-spelet om mannen vi kallar ABB. Från Anders Lindbergs försök att pådyvla hela högern ansvar till Lisa Bjurwalds dito. För att nämna några.
Samtidigt är det många inom denna höger som reagerar väl kategoriskt på dessa ideologiskt och/eller PR-för-bok betingade påhopp. Ser nu hur många med emfas avfärdar att det på något enda vis skulle kunna finnas en politisk skala på vilken både konservativa, liberaler, ABB, SD (eller för den delen sossar) existerar.

Det är såklart larv. Skalan är en skala. Således måste man ge Lisa Bjurwald viss rätt i att det finns likheter mellan hur många SD-are och SD-sympatisörer resonerar och hur ABB resonerar. I sina konservativa stunder har SD i sin tur likheter med högerns konservativa, medan man i andra stunder liknar S. Omvänt innebär detta också att högern i vissa stunder liknar SD, liksom S i vissa stunder liknar SD. Det är inget konstigt med den saken.

Bjurwalds och Lindbergs debatteknik bär likheter i det att de båda verkar ha föresatt sig att göra nästintill hela den politiska skalan till ett icke rumsrent landskap sånär som på deras egen heliga millimeter i vilken vi andra måste samlas för att inte riskera det Bjurwaldska eller Lindbergska pekfingret. Infinner vi oss inte där pådyvlas vi ansvar för onda åsikter i samhället eller rentav ett terrordåd av sällan skådade mått.

Den anklagelsen är ohederlig och oseriös, ja. Men det betyder inte att alla likheter kan avfärdas. Sådana finns och då blir det lite fånigt att – som jag sett flera fellow högerdebattörer göra – försöka påstå att alla paralleller som dras är direkt felaktiga. Det måste de givetvis inte vara, frågan är snarare om de är rimlig grund för de huvudlösa anklagelser som brukar följa.

På exakt samma sätt som RAF eller AFA befinner sig på ytterkanten av den politiska skalans vänsterflygel befinner sig en sådan som ABB snarast på den politiska skalans högra dito. Tungt och obehagligt som fan, men det får vi hacka i oss. Denne ex-FRP:are är rentav lättare att placera högeröver än SD, som vinglar mellan S-nostalgi och konservatism.
Faktum kvarstår emellertid. Vi besväras alla av extrema galningar, både högern och vänstern har dem. Viktigt att komma ihåg är dock att det på intet sätt betyder att vi alla ÄR dessa galningar. Att påstå det är lika orimligt som att missa skillnaderna mellan muslimer och islamister.

Alltså. Ingen är ansvarig för ABB. Ingen bär skulden för hans dåd mer än han. Visst är det så. Däremot har vi alla ett ansvar för renhållning inom åsiktsgemenskaper – eller samfundsgemenskaper – för samhällets skull. De som har störst möjlighet att marginalisera en möjlig och farlig våldsverkare ur en grupp bör också gripa den chansen.

Innan ni börjar ropa misslynt om kollektivt skuldbeläggande: Nej. Det betyder inte att det finns en kollektiv skuld, det betyder bara att vi gör oss dumma om vi blundar för att det sannolikt gör mer nytta när muslimska samfund skickar ut pressmeddelanden och tar avstånd från islamistiska dåd än när katolska grupper gör det. På samma sätt lär ABB besväras föga av liberala och socialdemokratiska avståndstaganden från hans terrordåd, däremot har FRP, SD:are och dylika grupperingar större möjlighet att på allvar marginalisera och ta avstånd från hans extrema uppfattningar så att han faktiskt känner hur icke önskvärd han är inom den falang han tror sig tillhöra.
Det lär svida mer om övriga i gänget som har för vana att kalla andra för landsförrädare tar avstånd än om jag gör det, om man säger så.
Sådana avståndstaganden innebär inte att man erkänner sig vara terroristens bror eller syster. Snarare innebär det att man med all kraft utesluter honom eller henne ur den gemenskap som han eller hon hävdar sig ingå i.

Vad debattörer som Lisa Bjurwald och Anders Lindberg gör är emellertid att de suddar ut skalans alla gränser – ofta på ett påfallande illvilligt sätt. De kastar in varenda liberal och konservativ i lag med SD och SD:s svans och insinuerar sedan att här har manegen krattats för ABB. Det är som om jag skulle framhärda i att om inte Ylva Johansson dagligen tar avstånd från Ulrike Meinhof är det omöjligt för mig att se skillnad på dem.

Jag kan ha fel, men jag tror inte att så många hade blivit imponerade om jag presterade en sådan analys..?

..........

För övrigt anser jag att Widar Andersson bjuder på klokheter idag.

Uppdatering:
Läs dessutom Peter Santesson om det här med ensamma galningar.

6 kommentarer:

dagenskommentar sa...

Det är inte en fråga om skuld, anser jag. Och framförallt inte om att kollektiv belägga någon eller ett parti med skuld.
Den som har skuld är ABB. 100% skuld.
Men det är viktigt att resonera kring vilken demagogisk och retorisk miljö som han har hämtat inspiration och kraft från. Utan en omgivande miljö, hade dåden aldrig skett.
Jag är övertygad om att ABB, där han nu sitter, verkligen tror att han är omgiven av supportande fotsoldater och tjänstvilliga krönikörer.
Han lär bli besviken. För just nu pågår en "icke berörings-kampanj" bland alla främlingsfientliga. Ibland närmast med patetiska inslag.
Jag tror dock att det är utomordentligt viktigt att inte bara säga att "alla kunde vi ha drabbats", utan att faktiskt slå fast att det är polariseringen, konfronationsretoriken och kampanjen mot invandrare som har gett denne aktivist näring.
Det innebär INTE att alla som är emot invandrare är skyldiga. men det innebär ofrånkomligen att de - och vi alla - måste ta ansvar för hur, och med vilka generaliseringar och med vilken grad av konfrontation, vi i fortsättningen ska diskutera sådana frågor.
Jag menar att ABB lever i samma ideologiska och tankemässiga idévärld som t.ex. SD. Jag menar att det enda sättet för Åkesson och SD-are att ta avstånd från ABB är att de tar avstånd från hans ideologiska grund.
Men. Det gör de inte.
Det är huvudproblemen i Europa idag.

Hakan sa...

Idén om rimligheten, eller i varje fall den förväntade större nyttan, av att SD och dito partier tar avstånd från Breiviks dåd är begriplig. Åtmistone så tillvida att SD förväntas ha någonting gemensamt med Breivik. Något gemensamt som, förslagsvis, inte katolska kyrkan har. Varför just ett avståndstagande från SD måste ses som rimlig-are.

Vad som däremot är svårare att förstå är var en sådan relevant gemensam nämnare finns mellan Muslimska samfund och allsköns "jihadister" eller vad vi nu ska kalla sådana som julsjälvsprängaren i Stockholm. Är det religionen som färväntas vara en bevekelsegrund för avståndstagande? Vilket vore detsamma som att finna en rimlighet i att judiska församlingar i egenskap av att vara judiska tar avstånd från den judiska statens ofog. En tanke jag starkt betivlar Rayman skulle finna någon rimlighet i.


Klart är att man måste ha en föreställning om att "jihadister" och Muslimska samfund faktiskt har något gemensamt, tillräckligt, för att ett avståndstagande är adekvat för att särskilja dem.

Likheter Rayman rimligtvis finner hos SD - men inte hos Moderaterna, Centern eller vad vi ska hitta på - och Breivik.

För saken är ändå den att för att ett avståndstagande ska vara meningsfullt så måste det finnas en relevant relation mellan avståndstagaren och det han tar avstånd ifrån. Allt annat blir bara, om än så välmenta, tomma slag i luften och gör "sannolikt" inte heller någon "nytta".

Om det är en tankelapsus eller om Rayman verkligen ser sådana relationer mellan Muslimska samfund och "jihadister" är naturligtvis omöjligt att veta. Men väl värt att notera.

Av Hakan Sunar

Sanna Rayman sa...

@hakan

Ingen kommer någonsin anse sig ha en "relevant relation" med terrorister eller illdådare, oavsett vilken sort. Vilket förstås är helt begripligt. Ändå kan terroristen påstå sig tillhöra en eller annan gemenskap och därigenom orsaka den gruppen skada och, tja, dåligt rykte.

Jag vill påminna om att det inte är en påföljd av uttalade krav från samhället i stort som gör att muslimska samfund ofta brukar gå ut och ta avstånd från islamistiska dåd, det är vetskapen om att jihadisterna faktiskt säger sig handla i den större gemenskapens namn.
Av debatten verkar det ständigt som om dessa reaktioner skulle vara påtvingade från en hotfull majoritet. Jag är inte så säker på det. Det är väl en högst naturlig och klok reaktion? Alla grupper vill väl marginalisera och utesluta oönskade element?


Man kan finna det orättvist förstås, men det är heller inte rättvist att påstå att en man som dödat uppemot 100 pers är "precis som alla sd.are", eller hur?
Även här är det möjligt att argumentera framgångsrikt för att den "relevanta relationen" saknas. Givetvis sitter inte varje SD-medlem eller SD-anhängare och planerar våldsdåd. Men däremot har man närmre till ABB än många andra. Om inte annat ur ABB:s eget perspektiv, och vi kan tyvärr inte lösgöra oss helt från hans perspektiv – liksom det är svårt att lösgöra sig från jihadisternas.
Som sagt. Vi talar om skalor här, inte skarpa gränser eller exakta rimlighetsmått.

Men alla bör vara modiga nog att erkänna åtminstone vilka extremer de delar sida på skalan med. Jag säger tydligt att jag inser att ABB snarare befinner sig på "min" planhalva om än långt långt bort, liksom jag menar det rimligt att en ever so harmlös socialdemokrat ändå inser att han/hon delar flank med Ulrike Meinhof. Vi måste alla orka se dessa obekväma inslag, snarare än kasta skuld och ansvar fram och tillbaka. Som sagt, det betyder inte att vi ÄR extremerna. Bara att de hukar bakom oss.

Ditt exempel om judar vs israeliska staten funkar inte. Du blandar ihop en stat med en religion. Staten Israel handlar inte i religionens namn och säger sig inte tala för alla troende judar i världen, utan i egenskap av gemenskapen nation. En mer relevant jämförelse här är väl att undersöka om det finns israeler som emellanåt tar avstånd från eller protesterar mot staten Israels handlingar. Alla som har minsta hum om israelisk debatt vet att detta finns.

Marcus sa...

"Staten Israel handlar inte i religionens namn .."

Nja, det beror på hur du menar. Staten Israel definieras juridiskt utifrån religion (mer specifikt som en judisk stat): http://en.wikipedia.org/wiki/A_Jewish_and_Democratic_State

Alltså kan man mycket väl mena att Israel representerar mer än blott en stat. Och menar man att muslimer i gemen bör ta avstånd från islamister, så förstår jag inte varför det skulle vara orimligt att mena att judiska församlingar (inte sällan med Israeliska flaggan tydligt uppsatt på väggarna) ska avstånd från Israels övergrepp.

Själv tycker jag varken muslimer eller judar i gemen har något sådant ansvar.

svavavalkyrie sa...

Om jag förstått det rätt är ABB fd sosse. Ingenting tyder på att han ville ha ett kapitalistiskt samhälle.

Han ville bara sparka ut invandrare.

Även SD är snarast traditionalistsossar, och absolut inga extremkapitalister.

Om vi ska använda skalan höger-vänster för annat än ekonomisk politik (höga skatter vs. låga skatter) blir det onödigt rörigt.

oskar sa...

En viktig skillnad är att det inte finns någon organisation eller bredare 'rörelse' bakom ABB. Han agerade på egen hand utan hjälp av andra. Det finns ingen bred, tyst massa som sympatiserar med honom som i intervjuer i tidningar säger att "det var fel men jag förstår varför han gjorde det" osv.

Det är den avgörande skillnaden mellan ABB och islamistisk terrorism.