måndag 19 december 2011

Wiehes bolag: Ta omedelbart bort Slussensången!

Vi trodde att det bara var ett oskyldigt lokalpolitiskt funny-ha-ha att låta våra nätbekanta ta del av proggparodin som växte fram över vårt frukostbord förra lördagen. Benny Andersson deklarerade i SvD att han till sist blivit proggare.
”Man mognar”, som Benny motiverade sin strid för en söndervittrad trafikrondell.

Samtidigt, av en händelse, var Sveriges meste proggnestor Mikael Wiehe dagsaktuell med ett nyskrivet alster om Valerie Solanas. Han väljer också de ”stora” striderna och fina nyanserna, så att säga.

– Benny och Micke vore ett fint team. Nu kommer väl snart Wiehe-låten till Slussen, fnissade vi.

Idén var oemotståndlig. ”Benny” fick bidra med en darrande text till Wiehes gamla örhänge. Effekten blev komisk, kan man säga. Vi spelade in låten i sovrummet. Det gick på tredje tagningen – minstingen började skrika av munspelet på de två första försöken.

Uppmärksamheten blev större än vi kunde ana. Det är alltid roligt när fler delar ens humor. Men någon som uppenbarligen inte skrattar är Wiehe själv. Nu har vi kontaktats av Anders Larsson, vd för United Stage, som företräder Mikael Wiehe. Han menar att ”detta är absolut inte tillåtet utan tillstånd utan är ett intrång i upphovsrätten”. Därför ombeds vi nu att ”omedelbart ta bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang”.

Litet häpen blir man allt. Och hjärtats lilla fågel huttrar.



Uppdatering. 
På många sätt är det här lustigt, men inte bara. Vill därför, on a serious note, skriva att det är glädjande att så många redan har bloggat och retweetat detta och uttryckt stöd för rätten/möjligheten att slänga ihop en satir eller parodi i sovrummet. Nedan ser ni vår brottsplats.



Skurkarna på brottsplatsen. 


lördag 10 december 2011

Slussvisa om aftonen

När det visade sig att Benny Andersson lekte med tanken att återförena Abba för att rädda Slussen blev det bråttom. Skulle man muta in området kampvisor för Slussens bevarande var det nu eller aldrig.

Tänkt och gjort: jag och The Inslag Santesson Orchestra snodde raskt ihop vårt budskap i form av en protestsång. Sång till en sluss är redan vederbörligen publicerad, tweetad och retweetad, men som en service till den som gärna karaokar eller vill sjunga med för att visa sitt stöd för Slussen publicerar jag här texten. Väl bekomme! :-)



När de hotar, när de säger du ska rivas
då vill jag inte vara med.

Du har båtar, du har hiss och rulltrappa
Du har en gång där man kan slappa.

De säger det luktar kiss där, men det har jag aldrig känt.
Du har sköna toaletter, där man kan få det tänt.

--

När de klagar, när de kallar dig förfallen,
då har de glömt allt du har gjort.

Dina bussar, din trafik längs Mosebacken.
Kallhjärtad rivning är det tacken?

Då flyger mitt hjärtas fågel, och landar vid stadens sluss.
Den kommer per tunnelbana, och byter sen lätt till buss

--

Jag känner stolthet när jag går i cykelgången,
välfärdsstatens sista värn.

Men du har åldrats - vinterfrosten bröt betongen,
Och rosten åt dina armeringsjärn

DIn skönhet den är bedagad, den vittnar om ett långt liv.
Du har sett kärlek, kommers och hundbajs och nattligt fyllekiv.

---

När de klottrat, när de skrivit sista taggen
När hipstern gått med nattklubbsraggen

Finns du kvar där? Vem fick det sista garvet?
Kapitalet eller kulturarvet?

Är du vaken, kan du höra våra röster?
Sten, låt vårt budskap sjunka in!

Det är nog nu, stan ska va som när vi föddes.
Tryck paus - förändra ingenting!

Öppna nu dina slussar, låt Saltsjön välla in!
Dränk råttorna i stadshuset, de fattar ju ingenting.